Trepartssamtal med digitala observationsunderlag – en framgångsfaktor för lärarstudenters deltagande och resonemang
DOI:
https://doi.org/10.15845/ntvp.v8i1.3703Emneord (Nøkkelord):
digitala samtal, förberedelsetid, handledning, kedjade resonemang, legitima deltagare, verksamhetsförlagd utbildningSammendrag
Syftet med studien var att generera kunskap om digitala trepartssamtal för utveckling av lärarstudenters praktiska yrkeskunnande. Vi har undersökt vad som kännetecknar lärarstudenters resonemang om sin undervisning i trepartssamtal. Studien genomfördes under studenters sista period av verksamhets-förlagd utbildning där ett nytt distanskoncept för trepartssamtal prövades. Analysen av 16 samtal, vilka baserades på digitala observationsunderlag, visar att merparten av deltagarna hade granskat och reflekterat över underlagen, att studenten fick stort talutrymme och att några av egen kraft förde utvecklade resonemang om sin undervisning. Tre teman kunde urskiljas: studenter motiverar sina didaktiska val, studenter ger olika handlingsalternativ och studenter identifierar konsekvenser för eleverna. Vi konstaterar att det finns ett samband mellan kvaliteten i studenters resonemang över sin undervisning, delade observationsunderlag samt utrymme i tid mellan observation och handledning. Det implicerar att de flesta observationsunderlag innehöll tillräcklig god kvalitet för att kunna resonera över undervisning som legitima deltagare.
Referanser
Bjerkholt, E. (2019). Professionshandledning för lärare. Studentlitteratur.
Bjørndal, C., Mathisen, P., Wennergren, A. & Thornberg, F. (2023). Exploring the use of Technology designed to support the supervision process in teaching training placement. Nordisk Tidsskrift i Veiledningspedagogikk, 8(1), 1-19. https://doi.org/10.15845/ntvp.v8i1.3745
Blossing, U. & Ertesvåg, S. K. (2011). An individual learning belief and its impact on schools’ improvement work – An individual versus a social learning perspective. Education Inquiry, 2(1), 153–171. https://doi.org/10.3402/edui.v2i1.21970
Chilton, H. & McCracken, W. (2017). New technology, changing pedagogies? Exploring the concept of remote teaching placement supervision. Higher Education Pedagogies, 2(1), 116–130. https://doi.org/10.1080/23752696.2017.1366276
Dyke, M. Harding, A. & Liddon, S. (2008). How can online observation support the assessment and feedback, on classroom performance, to trainee teachers at a distance and in real time? Journal of Further and Higher Education, 32(1), 37–46. https://doi.org/10.1080/03098770701781432
Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I: O. Dysthe (red). Dialog, samspel och lärande (s. 31–74). Studentlitteratur.
Emsheimer, P. & Göhl, I. (2014). Handledning i lärarutbildning: Att utforska undervisningssituationer. Studentlitteratur.
Fröborg, H., Wimmerstedt, E. & Steele, S. (2019). Övningsskolor och övningsförskolor: En fallstudie om lärar- och förskollärarutbildningen (Rapport 2019:18). Universitetskanslersämbetet. https://www.uka.se/download/18.233a99f01784aaa5f55a838/1618486329744/rapport-fallstudie-ovningsskolor-20190917-1.pdf
Gardesten, J. & Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning: Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning & Lärande, 9(2), 69–96.
Granheim, U. H. & Lundman, N. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning [Doktorsavhandling]. Linköpings universitet.
Henriksson, K. (2019). Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser: en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning. [Doktorsavhandling]. Linnéuniversitetet.
Hoffman, J. V., Wetzel, M. M., Maloch, B., Greeter, E., Taylor, L., Dejulio, S. & Vlach, S. K. (2015). What can we learn from studying the coaching interactions between cooperating teachers and preservice teachers? A literature review. Teaching and Teacher Education, 52, 99–112. https://doi.org/10.1016/j.tate.2015.09.004
Kalgraf, S. & Lindhardt, E. M. (2018). Laererutdannerens profesjoneller rolle i praksismøtet. Nordic Studies in Education, 38(1), 67–81. https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2018-01-06
Kane, T. J., Gehlbach, H., Greenberg, M., Quinn, D. M. & Thal, D. (2015). The Best Foot Forward project: Substituting teacher-collected video for in-person classroom observations (First year implementation report). Center for Education Policy Research, Harvard University. https://educacion.udd.cl/files/2016/04/The-Best-Foot-Forward-Project-Substituting-Teacher-Collected-Video-for-In-Person-Classroom-Observations.-First-Year-Implementation-Report.pdf
Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare? [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/34853/gupea_2077_34853_1.pdf
Leggatt, S. (2016). Overcoming the barriers of distance: using mobile technology to facilitate moderation and best practice in initial teacher training. Journal of Further and Higher Education, 40(3), 432–446. https://doi.org/10.1080/0309877X.2014.984597
Lindqvist, P. (2015). Ödmjuk orubblighet: en avgörande (och rimlig) kvalitet i lärares yrkeskunnande. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik 1(1), 61–74.
Mac Mahon, B., Grádaigh, S. O. & Ní Ghuidhir, S. (2019). Supervision: The role of remote observation in the professional learning of student teachers and novice placement tutors. TechTrends, 63, 703–710. https://doi.org/10.1007/s11528-019-00432/-z
Mathisen, P. & Bjørndal, C. (2016). Tablets as a digital tool in supervision of student teachers’ practical training. Nordic Journal of Digital Literacy, 11(4), 227–247. https://doi.org/10.18261/issn.1891-943x-2016-04-02
McCoy, S. & Lynam, A. M. (2021). Video-based self-reflection among pre-service teachers in Ireland: A qualitative study. Education and Information Technologies, 26(1), 921–944. https://doi.org/10.1007/s10639-020-10299-w
Nordänger, U-K. & Lindqvist, P. (2015). ”Det såg vi från början...”? Underkännanden i den svenska lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Nordic Studies in Education, 35(1), 51–69. https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2015-01-05
Nordänger, U-K. & Lindqvist, P. (2012). Att skärpa den praktiska blicken – handledares erfarenheter av försök att stärka kvalitet i VFU. Utbildning & Lärande, 1(6), 80–97.
Neufeldt, S. A. Karno, M. P., & Nelson, M. L. (1996). A qualitative study of experts’ conceptualization of supervisee reflectivity. Journal of Counseling Psychology, 43(1), 3–9.
Olsen, R. (2021). Flerstemmighet i veiledningssamtaler? En kasusstudie om triadisk FoU-veiledning i grunnskolelærerutdanningen. NORDVEI - Nordisk tidsskrift i veiledningspedagogikk, 6(1), 1–16. https://doi.org/10.15845/ntvp.v6i1.3070
Rock, M. L., Gregg, M., Thead, B. K., Acker, S. E., Gable R. E. & Zigmond, N. P. (2009). Can you hear me now? Evaluation of an online wireless technology to provide real-time feedback to special education teachers-in-training. Teacher Education and Special Education, 32(1), 64–82. https://doi.org/10.1177/0888406408330872
Rönnerman, K. Moksnes Furu, E. Salo, P. (2008). Action Research in the Nordic Countries: A way to see possibilities. I K. Rönnerman, P. Salo & E. Moknes Furu (red.). Nurturing Praxis: Action Research in Partnerships Between School and University in a Nordic Light (s. 21–37). Sense Publishers.
Sletteland, N.V., Røykenes, K., Hunskår, I. & Lund, H. (2022). Synchronous video-based supervision and feedback in nursing education: A scoping review. NORDVEI - Nordisk tidsskrift i veiledningspedagogikk, 7(1), 2022. https://doi.org/10.15845/ntvp.v7i1.3646
Taflin, E. & Dimenäs, J. (2022). Perspektiv på handledning och den handleddes roller i lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 8(1), förpublicerad online juni 2022.
Walkert, M. (2018). Kvalitetsutveckling av digitala trepartssamtal i svensk yrkeslärarutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 160–174. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.1883160
Walkert, M. & Söderlind, L. (2018). Digitala tre-parts-samtal under VFU inom den korta lärarutbildningen. I M. Johansson & L. Johansson (Red.), Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning: Utvecklings- och forskningsprojekt från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen (s. 91–116). Karlstad universitetet.
Wall, P. & Broberg, Y. (2014).”Projekt VFU och Video”. En undersökning av möjligheter och hinder vid genomförandet av trepartssamtal med utgångspunkt i videosekvenser från studenters verksamhetsförlagda utbildning inom skola och skola. Karlstad universitet.
Wall, P. & Lundgren, P. (2014). Bedömningen börjar i planeringen: Om att använda sig av bedömningsaspekter. Karlstad universitet.
Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning and Identity. University Press.
Wenger-Trayner, E. & Wenger-Trayner, B. (2020). Learning to make a difference: Value creation in social learning spaces. Cambridge University Press.
Wennergren, A. & Blossing, U. (2017). Teachers and students together in a professional learning community. Scandinavian Journal of Educational Research, 61(1), 47–59. https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1066441
Wennergren, A., Thornberg, F., Bjørndal, C. & Mathisen, P. (2018). Lärarstudenters deltagande i interaktiv observation och handledning. En studie om VFU-handledning på övningsskolor. Högre Utbildning, 8(2), 72–86. https://doi.org/10.23865/hu.v8.1078
Nedlastinger
Publisert
Hvordan referere
Utgave
Seksjon
Lisens
Opphavsrett 2023 Ann-Christine Wennergren, Jaana Nehez, Caroline Nagy, Henrietta C. Godolakis, Linda Nilsson, Frida Wirén
Dette verket er lisensiert under Creative Commons Attribution 4.0 International License.
