Triadic supervision based on digital documentation – a positive factor for teacher students’ participation and reasoning

Authors

  • Ann-Christine Wennergren Halmstad University
  • Jaana Nehez Halmstad University
  • Caroline Nagy University of Gothenburg
  • Henrietta C. Godolakis Halmstad University
  • Linda Nilsson Halmstad University
  • Frida Wirén Halmstad University

DOI:

https://doi.org/10.15845/ntvp.v8i1.3703

Keywords:

chained reasoning, digital supervision, legitimate participation, preparation time, practicum

Abstract

The purpose of this study was to generate knowledge about digital triadic conversations for the development of student teachers’ practical professional skills. The study was conducted in a distance context for triadic supervision during the final practicum period for student teachers. The analysis of 16 conversations showed that most students had processed the observation documentation, that the students became legitimate participants in the conversations and was given a considerable time to speak. Three themes were identified: students justified their teaching choices, they provided different courses of action, and they identified consequences for their pupils. We found a relation between quality in conversations, digital documentation in observation and time for preparation before the triadic supervision. The results implicate that the level of quality in documentation was good enough for reflection on teaching and for students’ legitimate participation.

Author Biographies

Ann-Christine Wennergren, Halmstad University

Docent i pedagogik, Högskolan i Halmstad.

Jaana Nehez, Halmstad University

Fil.dr i pedagogiskt arbete, adjungerad lektor på Högskolan i Halmstad

Caroline Nagy, University of Gothenburg

Fil.lic i pedagogiskt arbete, Göteborgs Universitet.

Henrietta C. Godolakis, Halmstad University

Fil.lic och kommunlektor. Arbetar på uppdrag för Högskolan i Halmstad.

Linda Nilsson, Halmstad University

Förstelärare och lokal VFU-ledare. Arbetar på uppdrag för Högskolan i Halmstad.

Frida Wirén, Halmstad University

Förstelärare och magister i aktionslärande. Arbetar på uppdrag för Högskolan i Halmstad.

References

Bjerkholt, E. (2019). Professionshandledning för lärare. Studentlitteratur.

Bjørndal, C., Mathisen, P., Wennergren, A. & Thornberg, F. (2023). Exploring the use of Technology designed to support the supervision process in teaching training placement. Nordisk Tidsskrift i Veiledningspedagogikk, 8(1), 1-19. https://doi.org/10.15845/ntvp.v8i1.3745

Blossing, U. & Ertesvåg, S. K. (2011). An individual learning belief and its impact on schools’ improvement work – An individual versus a social learning perspective. Education Inquiry, 2(1), 153–171. https://doi.org/10.3402/edui.v2i1.21970

Chilton, H. & McCracken, W. (2017). New technology, changing pedagogies? Exploring the concept of remote teaching placement supervision. Higher Education Pedagogies, 2(1), 116–130. https://doi.org/10.1080/23752696.2017.1366276

Dyke, M. Harding, A. & Liddon, S. (2008). How can online observation support the assessment and feedback, on classroom performance, to trainee teachers at a distance and in real time? Journal of Further and Higher Education, 32(1), 37–46. https://doi.org/10.1080/03098770701781432

Dysthe, O. (2003). Sociokulturella teoriperspektiv på kunskap och lärande. I: O. Dysthe (red). Dialog, samspel och lärande (s. 31–74). Studentlitteratur.

Emsheimer, P. & Göhl, I. (2014). Handledning i lärarutbildning: Att utforska undervisningssituationer. Studentlitteratur.

Fröborg, H., Wimmerstedt, E. & Steele, S. (2019). Övningsskolor och övningsförskolor: En fallstudie om lärar- och förskollärarutbildningen (Rapport 2019:18). Universitetskanslersämbetet. https://www.uka.se/download/18.233a99f01784aaa5f55a838/1618486329744/rapport-fallstudie-ovningsskolor-20190917-1.pdf

Gardesten, J. & Hegender, H. (2015). Underkännanden inom verksamhetsförlagd lärarutbildning: Resultat från en forskningsexpedition i svårframkomlig terräng. Utbildning & Lärande, 9(2), 69–96.

Granheim, U. H. & Lundman, N. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105–112. https://doi.org/10.1016/j.nedt.2003.10.001

Hegender, H. (2010). Mellan akademi och profession: Hur lärarkunskap formuleras och bedöms i verksamhetsförlagd lärarutbildning [Doktorsavhandling]. Linköpings universitet.

Henriksson, K. (2019). Skolbesökets osynliga bedömningsprocesser: en studie av hur lärarstudenters yrkeskunnande bedöms under verksamhetsförlagd utbildning. [Doktorsavhandling]. Linnéuniversitetet.

Hoffman, J. V., Wetzel, M. M., Maloch, B., Greeter, E., Taylor, L., Dejulio, S. & Vlach, S. K. (2015). What can we learn from studying the coaching interactions between cooperating teachers and preservice teachers? A literature review. Teaching and Teacher Education, 52, 99–112. https://doi.org/10.1016/j.tate.2015.09.004

Kalgraf, S. & Lindhardt, E. M. (2018). Laererutdannerens profesjoneller rolle i praksismøtet. Nordic Studies in Education, 38(1), 67–81. https://doi.org/10.18261/issn.1891-5949-2018-01-06

Kane, T. J., Gehlbach, H., Greenberg, M., Quinn, D. M. & Thal, D. (2015). The Best Foot Forward project: Substituting teacher-collected video for in-person classroom observations (First year implementation report). Center for Education Policy Research, Harvard University. https://educacion.udd.cl/files/2016/04/The-Best-Foot-Forward-Project-Substituting-Teacher-Collected-Video-for-In-Person-Classroom-Observations.-First-Year-Implementation-Report.pdf

Langelotz, L. (2014). Vad gör en skicklig lärare? [Doktorsavhandling]. Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/handle/2077/34853/gupea_2077_34853_1.pdf

Leggatt, S. (2016). Overcoming the barriers of distance: using mobile technology to facilitate moderation and best practice in initial teacher training. Journal of Further and Higher Education, 40(3), 432–446. https://doi.org/10.1080/0309877X.2014.984597

Lindqvist, P. (2015). Ödmjuk orubblighet: en avgörande (och rimlig) kvalitet i lärares yrkeskunnande. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik 1(1), 61–74.

Mac Mahon, B., Grádaigh, S. O. & Ní Ghuidhir, S. (2019). Supervision: The role of remote observation in the professional learning of student teachers and novice placement tutors. TechTrends, 63, 703–710. https://doi.org/10.1007/s11528-019-00432/-z

Mathisen, P. & Bjørndal, C. (2016). Tablets as a digital tool in supervision of student teachers’ practical training. Nordic Journal of Digital Literacy, 11(4), 227–247. https://doi.org/10.18261/issn.1891-943x-2016-04-02

McCoy, S. & Lynam, A. M. (2021). Video-based self-reflection among pre-service teachers in Ireland: A qualitative study. Education and Information Technologies, 26(1), 921–944. https://doi.org/10.1007/s10639-020-10299-w

Nordänger, U-K. & Lindqvist, P. (2015). ”Det såg vi från början...”? Underkännanden i den svenska lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Nordic Studies in Education, 35(1), 51–69. https://doi.org/10.18261/ISSN1891-5949-2015-01-05

Nordänger, U-K. & Lindqvist, P. (2012). Att skärpa den praktiska blicken – handledares erfarenheter av försök att stärka kvalitet i VFU. Utbildning & Lärande, 1(6), 80–97.

Neufeldt, S. A. Karno, M. P., & Nelson, M. L. (1996). A qualitative study of experts’ conceptualization of supervisee reflectivity. Journal of Counseling Psychology, 43(1), 3–9.

Olsen, R. (2021). Flerstemmighet i veiledningssamtaler? En kasusstudie om triadisk FoU-veiledning i grunnskolelærerutdanningen. NORDVEI - Nordisk tidsskrift i veiledningspedagogikk, 6(1), 1–16. https://doi.org/10.15845/ntvp.v6i1.3070

Rock, M. L., Gregg, M., Thead, B. K., Acker, S. E., Gable R. E. & Zigmond, N. P. (2009). Can you hear me now? Evaluation of an online wireless technology to provide real-time feedback to special education teachers-in-training. Teacher Education and Special Education, 32(1), 64–82. https://doi.org/10.1177/0888406408330872

Rönnerman, K. Moksnes Furu, E. Salo, P. (2008). Action Research in the Nordic Countries: A way to see possibilities. I K. Rönnerman, P. Salo & E. Moknes Furu (red.). Nurturing Praxis: Action Research in Partnerships Between School and University in a Nordic Light (s. 21–37). Sense Publishers.

Sletteland, N.V., Røykenes, K., Hunskår, I. & Lund, H. (2022). Synchronous video-based supervision and feedback in nursing education: A scoping review. NORDVEI - Nordisk tidsskrift i veiledningspedagogikk, 7(1), 2022. https://doi.org/10.15845/ntvp.v7i1.3646

Taflin, E. & Dimenäs, J. (2022). Perspektiv på handledning och den handleddes roller i lärarutbildningens verksamhetsförlagda delar. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, 8(1), förpublicerad online juni 2022.

Walkert, M. (2018). Kvalitetsutveckling av digitala trepartssamtal i svensk yrkeslärarutbildning. Nordic Journal of Vocational Education and Training, 8(3), 160–174. https://doi.org/10.3384/njvet.2242-458X.1883160

Walkert, M. & Söderlind, L. (2018). Digitala tre-parts-samtal under VFU inom den korta lärarutbildningen. I M. Johansson & L. Johansson (Red.), Verksamhetsförlagd utbildning inom professionsutbildning: Utvecklings- och forskningsprojekt från sjuksköterskeprogrammet och lärarutbildningen (s. 91–116). Karlstad universitetet.

Wall, P. & Broberg, Y. (2014).”Projekt VFU och Video”. En undersökning av möjligheter och hinder vid genomförandet av trepartssamtal med utgångspunkt i videosekvenser från studenters verksamhetsförlagda utbildning inom skola och skola. Karlstad universitet.

Wall, P. & Lundgren, P. (2014). Bedömningen börjar i planeringen: Om att använda sig av bedömningsaspekter. Karlstad universitet.

Wenger, E. (1998). Communities of Practice. Learning, Meaning and Identity. University Press.

Wenger-Trayner, E. & Wenger-Trayner, B. (2020). Learning to make a difference: Value creation in social learning spaces. Cambridge University Press.

Wennergren, A. & Blossing, U. (2017). Teachers and students together in a professional learning community. Scandinavian Journal of Educational Research, 61(1), 47–59. https://doi.org/10.1080/00313831.2015.1066441

Wennergren, A., Thornberg, F., Bjørndal, C. & Mathisen, P. (2018). Lärarstudenters deltagande i interaktiv observation och handledning. En studie om VFU-handledning på övningsskolor. Högre Utbildning, 8(2), 72–86. https://doi.org/10.23865/hu.v8.1078

Published

2023-03-31

How to Cite

Wennergren, A.-C., Nehez, J., Nagy, C., Godolakis, H. C., Nilsson, L., & Wirén, F. (2023). Triadic supervision based on digital documentation – a positive factor for teacher students’ participation and reasoning. The Nordic Journal of Pedagogical Supervision, 8(1), 1–15. https://doi.org/10.15845/ntvp.v8i1.3703

Issue

Section

Articles